När man når steg 3 på ledarskapets mognadstrappa är man Experten. "Chefen på det här steget är effektiv, noggrann, högpresterande och vill gärna lära nytt, men tenderar att detaljstyra och anser sig alltid veta bäst."
Denna beskrivning stämmer ganska väl överens med många kollegor, framförallt på en tidigare arbetsplats. Jag har lätt att se hur detta beteende kan vara uttryck för en viss oerfarenhet som ledare, men vill nog påstå att detta även är ett uttryck för en systematisk tendens att befordra fel människor. Den bäste strategikonsulten kanske skall formulera strategier, inte implementera dem? Den bäste säljaren kanske skall vara just säljare, inte ansvarig för leda och motivera andra säljare? Risken är uppenbar att människor med specifika begåvningar och erfarenheter befordras en gång för mycket och fortsätter med sitt gamla jobb trots den nya positionen.
Vad som dock slår mig som en större förlust är alla de som inte blir befordrade för att de inte är den bäste säljaren, konsulten, copywritern eller plåtslagaren - men som egentligen vore alldeles utmärkta chefer. Ja ja, säger ni - hur vet man vilka som är duktiga om de inte presterar i sin nuvarande miljö? Ingen aning...
Expertens profil som den beskrivs ovan stämmer även ganska bra in på många småbarnsföräldrar i min omgivning. För att hantera livet som karriärist och förälder krävs en viss organisationsförmåga och en öppenhet för allt nytt i världen som kan hjälpa en att navigera genom vuxendjungeln. Barnens tid schemaläggs till en minuts noggrannhet, skola och fritid planeras så att hämtning kan göras i samband med resa till närmaste flygplats. Och de har stenkoll. Vet precis vilken barnvagn som fick bäst i test i senaste nummer av någon obskyr mamma-tidning som recenserar barnvagnar. De vet precis vilken färdigmat som är nyttig, utan socker, miljövänlig och har en vetenskapligt bevisad gynnsam effekt på barnets långsiktiga intellektuella utveckling. Och de bästa är att de också vet vad mina barn egentligen behöver.
Tur att någon gör det....
onsdag 17 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar